Andra minnesvärda konserter 2006

Förutom de konserter jag skrev om i förra inlägget har 2006 bjudit på andra konserter som jag kommer minnas.

Montt Mardié var min favorit i början på året då jag såg honom två gånger under januari. Han ser mest ut som en nallebjörn men vilken kille!
Minnesvärt är även konsertkvällen med Kristian Antilla och Johnossi. En lördagskväll på Mejeriet utan åldersgräns. Hur mycket folk som helst, och knappt någon över 18. Tonårsfylla och röj framför scenen (dock inte för min del).
Editors lyckades jag se två gånger under 2006. Många fantastiska låtar, och helt okej live också för den delen.
I’m from Barcelona kommer jag definitivt komma ihåg. Jag såg dem tre gånger under året och visst kan man tröttna på dem men de är ändå ganska underhållande.
Sandy Mouche har jag sett ändlöst många gånger men jag njuter av deras fantastiska låtar varje gång. Två gånger hann jag se dem under året. Jag ångra dock att jag inte såg dem när de spelade i Johanneskyrkan, tänk deras musik i en kyrka.
Jag blev däremot ganska besviken på konserten med Comet Gain. De var riktigt tråkiga live.
Handsomeboy Technique var kul att se och även The New Pornographers. De har verkligen många bra poplåtar.
Under Popagandafestivalen var det flera bra konserter. Tunng var speciellt bra, dock har jag inte lyssnat på dem efteråt. Final Fantasy var fantastisk att se och även Mew och The Embassy var minnesvärda.
Konserten med East 17 var helt surrealistisk. Man färdades bakåt i tiden till tonåren och rycktes med i alla låtar som var förknippade med dem tiden men samtidigt var känslan efteråt att hela grejen var pinsam. Take That hade ju också gjort comeback under året och de spelade för utsålda hus medan East 17 gjorde en enda spelning (iofs utsåld) men sen inget mer. De hade ju tänkt göra comeback med ny skiva men jag är glad att de inte gjorde det för det skulle inte funka. Sista låten var deras tänkta nya singel, men den var ganska kass. East 17, ni var underbara då. Men snälla försök er inte på någon comeback!
Roskilde måste väl ändå ses som årets största händelse. Jag ska definitivt dit i år igen. Jag såg mycket bra, men hann ändå bara se sådant som jag planerat in i förväg. Alltså såg jag inget nytt och spännande. Men det är svårt när det är så mycket man vill se. Jag ångrar att jag inte såg Sissor Sisters och Sigur Ros. Men man kan ju inte se allt men har tänkt sig. Arctic Monkeys, The Strokes, Morrissey, Clap your hands say yeah. Och så Roger Waters som avslutade hela festivalen. Jag låg i gräset och bara njöt av en underbar festival.
Jag har ju sett Essex Green ett antal gånger tidigare men de var inget vidare bra när jag såg dem i somras på Accelerator. Däremot var det en upplevelse att se Raconteurs. Jag ångrar dock att jag inte såg Regina Spector.
Sen jobbade jag på SheMusic-festivalen och lyckades se en del bra konserter. Taxi Taxi blev mina favoriter men även Maia Hirasawa var bra. Audrey är ett svenskt band som tydligen spelar en del utomlands och som även min syster gillar. Men de är ju inte direkt kul att se live.
Emmabodafestivalen bestod nästan enbart av konsertlyssnande och jobbande, men även lite festande. Konserter jag kommer minnas härifrån är Still Flyin’ som avslutade festivalen om jag minns rätt, Camera Obscuras fina poplåtar, David & the Citizens spelning (det var trångt), Cats on Fire (ett finskt band), Bobby McGees (de var riktigt kul) och The Pipettes.
Malmöfestivalen bjöd på en del minnesvärt. The Slaves gillade jag, och Animal Five är ju kul att se live med de blir lätt för mycket. Synd att jag fick en så dålig plats när det var dags för Yeah yeah yeah, det hade annars varit bra. White Rose Movement gillar jag ju men de hade ju knappt någon publik. De ska spela på Kb om några veckor. Jag tror definitivt att konserten skulle vara bättre i en liten mindre klubblokal. Jag har knappt lyssnat på Dungen men jag ville se dem för att de är så stora utomlands och så fick jag höra en av de bästa låtar jag vet, ”Du är för fin för mig”. Sen var jag mer än nöjd.
The Hidden Cameras har massvis med bra låtar. Dock var jag inte helt på konserthumör.
Junior Boys sen då. Jag såg dem på Arvikafestivalen för några år sedan och gillade det verkligen. Jag kan tycka att de inte direkt är ett liveband fast det är ändå underhållande att se dem. Dock fick jag ju inte höra Bellona.
Sen i november skulle jag se Cold War Kids. En sån där skön tisdagskonsert (eller vilken dag det nu var) som jag själv åkte iväg till Lund och Mejeriet. Jag hade hört en del låtar av dem och jag gillar det verkligen. Och det andra bandet som spelade, Two Gallants, blev jag också väldigt imponerade av.
Jag har ju hört att Kaisers Orchestra ska vara så bra live och det var verkligen en bra konsertupplevelse, dock inte helt omvälvande och så kommer jag ihåg att jag var rejält bakfull den dagen.
Konserten med The Kooks var slutsåld. Jag trodde inte att det var så många som gillade dem i Sverige. Men det var nästan enbart fjortisar där, men vad brydde jag mig om det. Jag hoppade runt som alla andra och sjöng med i alla deras fantastiska låtar.
Förutom i London såg jag Guillemots på Loppen i Köpenhamn. Jag har aldrig varit för förut och det är ju inte världens bästa konsertlokal, det är väldigt svårt att se bandet överhuvudtaget om man inte står längst fram. Men jag kunde i alla fall se Fyfy, sångaren, nästan hela tiden och han är verkligen helt fantastisk. Dock var konserten inte lika bra som i London.
Sen gjorde jag ett besök på Vega strax innan jul. Där var något som de kallade Spröd Jul. En kille jag har träffat via Last.fm som hade fribiljetter och frågade mig samma dag om jag inte ville göra honom sällskap. Såklart jag ville. Jag hade inte hört talas om något av banden men det var verkligen jättekul.